Grattis din gamla tant! Äntligen slipper jag skämmas för att jag umgås med ett barn! Och grattis Pippi också förstås... Heheh.

Trots att jag är hos mig, och du är hos dig, har den här dagen varit fin på något deprimerande men ändå charmigt vis. Jag har haft abstinens av alla dess slag, men dämpat den med choklad. Har ägnat mina tankar åt kärleksfunderingar, och allt leder åt samma håll.

Du och jag är ett faktum, något permanent, något bestående. Som en kronisk sjukdom fast bra. Vi är det enda rätta, det finns inga alternativ.

Snart två och ett halvt års kärlek.
Det känns som så mycket mer men samtidigt inte. Vad gjorde jag innan oss?

Jag är lycklig med dig, även dagar som denna när jag är ensam. Jag har alltid något att drömma om som får mig att le, och något att tänka på som får det att pirra till i magen.

Du är fantastiskt fenomenal, på alla möjliga sätt och vis. Du gör mina dagar lite mer värdefulla och du gör mitt hjärta lite gladare.

Glad hjärtdag favoritbuffel, jag ska äta en kaka å dina vägnar.

Lite reafynd sådär. Har fixat jobb idag. Imorgon har jag värsta tyskaprovet ever, inte så exalterad direkt.

"(...) Orden famlade omkring på tungan och kom inte riktigt ut i den ordningen det var tänkt. Hon var så arg att hon inte visste vart hon skulle ta vägen, hon riktigt kokade av ilska. Ja, det rök säkert ur öronen om man kollade noga till och med.

Ebbas mamma däremot, hon stod stilla och iakttog sin rosenrasande lilla dotter. Det tog kanske fem-sex sekunder innan hon till Ebbas stora förvåning bröt ut i ett hysteriskt skratt. Hon skrattade så våldsamt att det började rinna tårar längs hennes kinder och Ebba förstod absolut ingenting. Här får hon världens raseriutbrott och så börjar mamma skratta? Det är ju helt otroligt kränkande!

I ren desperation tog Ebba tag i första bästa kastbara föremål, som råkade vara ett halvätet äpple, och slungade iväg det i riktning mot sin moder. Oturligt nog var hon inte sådär jättebra på att sikta, och av den simpla anledningen råkade äpplet tjonga rätt in i mammans panna som gav ifrån sig ett smått ekande ljud. Hennes skrattande fick ett abrupt slut och efter några minuters utskällning hade Ebba lärt sig tolv nya svordomar och under tiden även konstaterat att Gud hade lite rätt trots allt, vrede var ingen bra grej."